To know what to say.

Men var är du, din lilla fitta - du vet att jag säger fitta om alla, känn dig inte utvald, fitta - jag har ju så många viktiga saker att berätta om! Fitta var är du? Hör du? Om jag tänker allt viktigt, hör du då, din lilla fitta? FITTA FITTA FITTA. Såhär då, om du inte tänker komma fram, fittjävel;
Jag blev jagad jättemycket, jag sprang så jag ville kräkas men kampen mot fetman är ju också viktig, så jag sprang och ville förresten inte bli ifatthunnen ändå så jag sprang därför med. Och jag sprang och sprang, jag vet inte riktigt var, men sen stod jag helt plötsligt på rälsen och kände mig underligt bortanför och någon sa att jag sannerligen borde lägga mig och vänta på nästa tåg men då kom jag på så mycket, så mycket, blev liksom överrumplad av påkommigheter och inte kan man vänta på tåg då.
Jag kom på så mycket, kära lilla fittfan. Inte kan du ha älskat mig, fittfan, kära lilla fittfan, för det finns liksom inget jag. Inget jävla jag. Tusen andra sitter däri och tar upp all plats och all tid och bara pratar pratar praaaatar, så vackert så fint så jävla moget va vuxenpoäng på den hur de praaaataaaaar. Och i alla fall, det är därför jag måste blöda så mycket, för allt det dåliga måste rinna ur. Bort! Bortens bort, dödens dö, ska det. Och det är väldigt viktigt att du förstår det. Förstår du, fittjävel? Om du förstår måste jag veta.