To know what to say.

Det var bara lite tårar i ögonfransarna. Inte mer än så.
Alltså, det blir alltid så. När gamla saker spelas upp i huvudet.
Från när jag inte ens kunde lita på mig själv.

Luv luv nej inte alls. För jag har kommit på hemligheten. Liksom löst den. Längelängesen.