Det har hunnit bli oktober.
Inatt kom jag på att jag fortfarande inte hade gråtit över hur svidande rätt VeckoRevyns sommarhoroskop visade sig ha. Jag har bara skrattat åt att det är så tragiskt att saker och ting inte hade blivit förstörda om inte Helén hade läst det där för mig. Skrattat åt hur patetiskt fånigt skaer och ting förstördes.
Så inatt grät jag för att det kunde gå så fel när jag bara ville säga att JAG ÄR SÅ KÄR I DIG. Och jag försökte blicka framåt och se alla spännande möjligheter därute, men så såg jag att inget ju är någon riktig möjlighet av det som är. Där framme, där ute.
Dagens fråga: Hur hemskt kan det vara? Att få ett litet kärleksbrev. Va?
Så inatt grät jag för att det kunde gå så fel när jag bara ville säga att JAG ÄR SÅ KÄR I DIG. Och jag försökte blicka framåt och se alla spännande möjligheter därute, men så såg jag att inget ju är någon riktig möjlighet av det som är. Där framme, där ute.
Dagens fråga: Hur hemskt kan det vara? Att få ett litet kärleksbrev. Va?
Kommentarer
Trackback