I've been fighting for your honour but you wouldn't understand.
Och förresten, jag vet att jag nog bloggade alldeles nyss, men det här har växt i mig så länge nu och jag bara måste få säga det. Jag är ingen slampa.
Inte för att jag inte är promiskuös, vissa kan nog tycka att jag är lite promiskuös, och visst, jag är väl inte den mest oskuldsfulla som lever. MEN JAG TYCKER INTE ATT DET FINNS NÅGOT SOM HETER SLAMPA. Det är bara en konstruktion av kyrkan och andra otrevliga, religiösa institutioner. En konstruktion för att kontrollera. Jag går inte med på det där längre. Förut har jag skämts när någon frågat hur många jag har haft sex med och alla sånadär egentligen ganska oväsentliga frågor. Men nu tänker jag sluta skämmas.
Det är ju inte som om jag har sagt till alla möjliga och omöjliga att jag älskar dem fastän jag inte gör det. Jag har aldrig sagt till någon jag inte älskar att jag älskar den. Det har jag aldrig gjort. Det är bland det hemskaste man kan göra. Och jag har alltid sagt till dem jag älskar att jag älskar dem. Att inte göra det, det är nog också bland det hemskaste som finns. Det är ju bara lite sex, lite vuxenkramar. Vad är problemet liksom? Vad spelar det för roll hur många man har eller inte har sex med? Det avgör väl ändå inte om man är bra eller dålig?
Och hur i helvete kan man få slamprykte, men inte till exempel rykte om att vara morgontrött?
Jo. Så var det ju det där med sms med adress mot finfina brev. Är det så pinsamt att erkänna att man läser det här? OCH GLÖM INTE FTERNAMNEN, DET BLIR SÅ KRÅNGLIGT, JAG ÄR INGEN SHERLOCK.
Inte för att jag inte är promiskuös, vissa kan nog tycka att jag är lite promiskuös, och visst, jag är väl inte den mest oskuldsfulla som lever. MEN JAG TYCKER INTE ATT DET FINNS NÅGOT SOM HETER SLAMPA. Det är bara en konstruktion av kyrkan och andra otrevliga, religiösa institutioner. En konstruktion för att kontrollera. Jag går inte med på det där längre. Förut har jag skämts när någon frågat hur många jag har haft sex med och alla sånadär egentligen ganska oväsentliga frågor. Men nu tänker jag sluta skämmas.
Det är ju inte som om jag har sagt till alla möjliga och omöjliga att jag älskar dem fastän jag inte gör det. Jag har aldrig sagt till någon jag inte älskar att jag älskar den. Det har jag aldrig gjort. Det är bland det hemskaste man kan göra. Och jag har alltid sagt till dem jag älskar att jag älskar dem. Att inte göra det, det är nog också bland det hemskaste som finns. Det är ju bara lite sex, lite vuxenkramar. Vad är problemet liksom? Vad spelar det för roll hur många man har eller inte har sex med? Det avgör väl ändå inte om man är bra eller dålig?
Och hur i helvete kan man få slamprykte, men inte till exempel rykte om att vara morgontrött?
Jo. Så var det ju det där med sms med adress mot finfina brev. Är det så pinsamt att erkänna att man läser det här? OCH GLÖM INTE FTERNAMNEN, DET BLIR SÅ KRÅNGLIGT, JAG ÄR INGEN SHERLOCK.
Kommentarer
Trackback