To know what to say.

Jag har faktidkt ingen lust att skriva något. Det här har varit en värdelös vecka. Jag hatar den här veckan.
Det enda som hände den här veckan, som inte var rent katastrofalt, var att jag insett att jag lider av känslomässig fetma. Jag tänker liksom att jag får tänka och drömma hur mycket jag vill och så frossar jag verkligen i känslor och i hur saker kunde varit, sen blir jag mätt, illamående och generad över hur jag kunde förlora greppet så.