Touch it
Jag lyssnar på Daft Punks Alive-skiva. Jag testar en sak vi har lärt oss på psykologin, nämligen. Uppenbarligen ska låtar som man lyssnat på i bakgrunden när man haft känslor som känns påminna om de känslorna så att man känner dem igen.
Sist jag lyssnade på Daft Punk var jag i Stockholm. Kransen, närmare bestämt. Det var mitt i natten och jag var lagom lullig och mycket, mycket glad.
Ah, jag kommer faktiskt ihåg lite. Ljuset till exempel, jag kommer ihåg ljuset. Och chokladen. Och att jag hade den röda klänningen med vita prickar. Fast känslorna? Mjah.. Det fattas något här.
Sist jag lyssnade på Daft Punk var jag i Stockholm. Kransen, närmare bestämt. Det var mitt i natten och jag var lagom lullig och mycket, mycket glad.
Ah, jag kommer faktiskt ihåg lite. Ljuset till exempel, jag kommer ihåg ljuset. Och chokladen. Och att jag hade den röda klänningen med vita prickar. Fast känslorna? Mjah.. Det fattas något här.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Jag brukar få så! Att man får samma känslor som då. Oftast handlar det i och för sig om hjärtesorg men ibland kommer det andra känslor också (:
Trackback