Bittersweet symphony
(Är det här allt det blir så dör jag.)
Stoppa tiden nu, för det söta blir aldrig sötare än såhär. Det salta blir aldrig saltare än såhär. Det bittra blir aldrig bittrare än såhär. Ryck bort mig härifrån riktigt fort nu. Det är liksom som att allt verkligt runnit ur mig och lämnat ett tomt skal kvar, samtidigt som alla virvelvinar av skärvor fyller varje cell. Ryck upp mig ur den här gropen, tack. Dra upp mig och lämna mig på kanten, var som helst, bara ryck upp mig. Gå med mig så länge du orkar, inte ett steg till, men gå med mig en liten bit, för jag har glömt hur man går och behöver lite stöd i början.
I drink to get thrilled
And when she drinks she’s talking a lot
I don’t know if that’s healthy
(Lite roligt att jag just satt och tänkte på den låten när den började spelas - helt random)
Inte healthy, faktiskt. Min hals är hur sönder som helst och snart mina öron med.
Och saker och ting som såg så bortflugna ut igår - alltså festandet - kom tillbaka. Jag och Marcus tog tag i saken och satt oss på en buss i ren misär, men misären vände då en viss Arn-O baby ringde. Mui bien gracias. Förresten är det inte alls misär att tänka att själva bussfärden är Festen. Det är självständigt och oberoende extra allt.
Ska dessutom hata den eviga oskuldsjävlen som inte har något eget liv. Gå och banta och raka bort pubisen du har i ansiktet. Alltså allt. Den där gräsklipparranden är inte klädsam.
För de är fina, vi är fula
De är glada, vi är sura
De är nöjda, vi vill mera
Åh vad jag önskar att vi var flera
I don’t know if that’s healthy
(Lite roligt att jag just satt och tänkte på den låten när den började spelas - helt random)
Inte healthy, faktiskt. Min hals är hur sönder som helst och snart mina öron med.
Och saker och ting som såg så bortflugna ut igår - alltså festandet - kom tillbaka. Jag och Marcus tog tag i saken och satt oss på en buss i ren misär, men misären vände då en viss Arn-O baby ringde. Mui bien gracias. Förresten är det inte alls misär att tänka att själva bussfärden är Festen. Det är självständigt och oberoende extra allt.
Ska dessutom hata den eviga oskuldsjävlen som inte har något eget liv. Gå och banta och raka bort pubisen du har i ansiktet. Alltså allt. Den där gräsklipparranden är inte klädsam.
För de är fina, vi är fula
De är glada, vi är sura
De är nöjda, vi vill mera
Åh vad jag önskar att vi var flera
When we turn it on it just burns like fire
Hur jag än gör blir det fel, eller hur?
Men jag fick i alla fall fina paket av Arn-O MY LOVE. Jag är en bra fotograf och en bra modell, skulle man väl kunna säga? Eller kanske tvärtom. Ska inte glömma min nya kajal heller, årets sjätte, som inte ska ferras bort. No way.
And then you try to live the day
I don't know how, but I know what to say
Is it medicine or social skill
Don't have the answer and nobody will
You go screaming on without a word
Being sad is a fulltime work
And now the day has come to an end
And then you start to cry again
Men jag fick i alla fall fina paket av Arn-O MY LOVE. Jag är en bra fotograf och en bra modell, skulle man väl kunna säga? Eller kanske tvärtom. Ska inte glömma min nya kajal heller, årets sjätte, som inte ska ferras bort. No way.
And then you try to live the day
I don't know how, but I know what to say
Is it medicine or social skill
Don't have the answer and nobody will
You go screaming on without a word
Being sad is a fulltime work
And now the day has come to an end
And then you start to cry again
Eat shit and dö på en bajjamajja
Alla som försöker få mig att börja använda foundation kan dra åt helvete. Varför ska jag köpa dyrt kladd att ha i ansiktet bara för att jag har pattar? Jag vill inte ha dyrt kladd i ansiktet, jag får finnar av dyrt kladd i ansiktet och jag tycker inte att använda ännu mer dyrt kladd är en bra lösning på det problemet.
Alla som tykcer att jag är äcklig som inte rakar mig under armarna kan dra åt helvete. Varför är jag äcklig när jag låter bli att raka mig under armarna, men inte pappa eller Kalle eller någon anna med en y-kromosom? Om det inte vore så dyrt skulle jag med glädje färga mitt hårunderarmarna blått och sätta i extensions.
Alla som tycker att jag är dum i huvudet som färgar håret rött kan dra åt helvete. Finns det någon lag som förbjuder personer med ljusa lockar att göra sig av med dem? Ljusa lockar är skitfult, och jag får göra vad jag vill med mitt eget hår.
Jag ska också börja säga saker som "men lilla flicka, vad har du gjort?!" och se chockad/äcklad ut när släkt och vänner ändrar frisyr och finner resultatet superbt. Bara för nöjet att se dens min, och veta att den inte vet vad den ska säga och att den antagligen vill slå ner mig men inte kan. Om ingen annan beter sig snällt och uppfostrat tänker inte jag heller göra det.
Tänker dessutom börja fråga folk var fan de köper sina kläder, samt kolla på gamla gubbar som vore de vandrande snorloskor, istället för att försynt se ner i marken när de ger mig snorloskeblickar.
Hate me
Do it and do it again
(Förresten. Där bakom Hemköp. Förlåt. The worst mistake to make. Nothing I had to break. Men jag har sönder saker, som sedan inte går att laga. Här på mitt golv bland skärvor och glas.)
Fila på nyårslöften
Jag ska:
Sluta umgås med folk som inte minns mitt namn
Sluta umgås med sinnebilden för pretto
Sluta umgås med folk utan självinsikt
Detta leder antagligen till att jag inte kan umgås med mig själv heller längre. Det gör mig ingenting.
Det gör dessutom att det finns ungefär två personer på jorden jag vill umgås med. Det gör mig ingenting.
Och alla som har något emot mig kan genast sluta prata med mig. Ni ger mig ingenting och jag tänker inte ge er någonting.
Minnen av aprilRymdhimlen.
En julhälsning från milslånga cykelturer, långhåriga gräsmattor och solen i ögonen. För så många sorger och liv sedan att allt är suddigt och skimrande och försvunnet. Men ändå, tack och detsamma. Läser du detta? (För jag tänker inte göra som du). (Tidpunkten var förresten 14:14. Eventuellt att jag ska bli ärligt, innerligt vidskeplig nu).
Jag bygger höga, tjocka tegelmurar och bakom dem bygger jag luftslott jag inte vill ha. Skärvorna av allt verkligt ligger kvar nedanför min säng och jag skär mig på dem varje dag jag kliver ur sängen, ändå har jag inte kommit mig för att bygga något man kan känna på, känna av.
Horrace Månstråle är tillbaka nu. Håller mig i handen inatt och alla nätter, över alla moln och förbi alla stjärnor. Nu gör det inget att det blåser, för det är vinden som för oss framåt - Mr Månstråle och mig.
Jag bygger höga, tjocka tegelmurar och bakom dem bygger jag luftslott jag inte vill ha. Skärvorna av allt verkligt ligger kvar nedanför min säng och jag skär mig på dem varje dag jag kliver ur sängen, ändå har jag inte kommit mig för att bygga något man kan känna på, känna av.
Horrace Månstråle är tillbaka nu. Håller mig i handen inatt och alla nätter, över alla moln och förbi alla stjärnor. Nu gör det inget att det blåser, för det är vinden som för oss framåt - Mr Månstråle och mig.
Judgement Day Rymden
Jag vill bara gömma mig under varma sköna täcket och sväva bort på duniga moln av drömmar, men så fort jag lägger mig under varma sköna täcket dränks jag av allt som kan dränka. Tårar, tankar, minnen, ont. Ont ont ont och ännu fler minnen och monster jag själv tänker ut, som bara måste bort från mig. Alla jättevassa klor som river sönder mig, vad ska jag göra av dem?
Jag kan inte gömma mig under varam sköna täcket, därför gräver jag ner mig under marken och där stannar jag ett tag.
Jag kan inte gömma mig under varam sköna täcket, därför gräver jag ner mig under marken och där stannar jag ett tag.
Rymde(n) med Arn-O
För det första:
eftersom att jag inte gör sånnadär fula teckenbajser på msn så mycket betyder det där (n) inte neråttumme. Det betyder att jag var i rymden, as usual, men att jag också rymde till varmare berddgrader och ljusare nätter med en viss kooling Arn-O. Perhaps. Söndags natt, perhaps. Anropade Rymden perhaps och perhaps att den kvinnan är formidabelt underbar och antagligen den enda som förstår vad som är fult och vad som är snyggt med en manskropp och varför. Objektifiera mera. En vacker dag staratr jag ett manshatarkollektiv med ett harem fullt av anorektiska munkar som inte tror på gud.
För det andra:
Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha. Hur tragiskt miserabel får man bli? Får man bli ens i närheten av den nivån jag kommit upp till? Fast Henrik kollar på mig så snällt och säger "not very much" och det känns tröstande att veta.
Det är bara så att jag har hittat en fin jordhög att gräva ner sig i och jag gräver fort och täcker mig själv med jord så att jag snart sätter i halsen.
eftersom att jag inte gör sånnadär fula teckenbajser på msn så mycket betyder det där (n) inte neråttumme. Det betyder att jag var i rymden, as usual, men att jag också rymde till varmare berddgrader och ljusare nätter med en viss kooling Arn-O. Perhaps. Söndags natt, perhaps. Anropade Rymden perhaps och perhaps att den kvinnan är formidabelt underbar och antagligen den enda som förstår vad som är fult och vad som är snyggt med en manskropp och varför. Objektifiera mera. En vacker dag staratr jag ett manshatarkollektiv med ett harem fullt av anorektiska munkar som inte tror på gud.
För det andra:
Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha. Hur tragiskt miserabel får man bli? Får man bli ens i närheten av den nivån jag kommit upp till? Fast Henrik kollar på mig så snällt och säger "not very much" och det känns tröstande att veta.
Det är bara så att jag har hittat en fin jordhög att gräva ner sig i och jag gräver fort och täcker mig själv med jord så att jag snart sätter i halsen.
Tomrymd
Ja, jag vet att jag är rätt ful och inte särskilt spännande att prata med. Men jag tycker i alla fall att jag inte är den tjockaste människan jag har sett, okej?
Det är rätt tomt, så tomt att det ekar i mitt huvud. Låt mig bara få sova en väldig evighet och vakna upp till något bättre. En såndär rivande tomhet som fyller till bristningsgränsen.
Won't you please turn out the lights?
Det är rätt tomt, så tomt att det ekar i mitt huvud. Låt mig bara få sova en väldig evighet och vakna upp till något bättre. En såndär rivande tomhet som fyller till bristningsgränsen.
Won't you please turn out the lights?
I hate myself and want to die
Så. Nu kan du berätta för alla vilken jävla horig slampa jag är. Perfekt.
Du kan berätta om hur värdelös jag är; om när alla mina vänner lämnade mig för att min närhet äcklar allt och alla.
Du kan berätta allt om alla sår och ärr, alla måltider jag inte åt, att jag förstår psykopater i filmer. Du kan berätta om min sugiga familj, om hur bortskämd och egoistisk jag är. Alla jävla cp-sms jag skickade, där det enda jag egentligen bad om var att få höra att du älskade mig.
Berätta hur jävla dum jag är som trodde att någon skulle kunna älska mig.
Berätta att läkarna tror att jag svimmar av psykiska orsaker, gör det. Berätta om den där snubben mot bilen, så att alla verkligen förstår hur billig jag är. Berätta hur FALSK jag är. Hur jävla otacksam jag är. Berätta hur lilla cpjag borde gå till en psykolog och få massa medicin så att jag inte känner något.
Berätta hur jävla dum jag var som ens önskade att någon skulle kunna älska mig.
Håll med mest av alla om hur pinsam jag är när jag är full (för att inte tala om hur slampig jag är). Håll med extra mycket om att jag är skelögd och någon sorts wannabevadsomhelst.
When all I wanted was to be good
to do everything in truth
Du kan berätta om hur värdelös jag är; om när alla mina vänner lämnade mig för att min närhet äcklar allt och alla.
Du kan berätta allt om alla sår och ärr, alla måltider jag inte åt, att jag förstår psykopater i filmer. Du kan berätta om min sugiga familj, om hur bortskämd och egoistisk jag är. Alla jävla cp-sms jag skickade, där det enda jag egentligen bad om var att få höra att du älskade mig.
Berätta hur jävla dum jag är som trodde att någon skulle kunna älska mig.
Berätta att läkarna tror att jag svimmar av psykiska orsaker, gör det. Berätta om den där snubben mot bilen, så att alla verkligen förstår hur billig jag är. Berätta hur FALSK jag är. Hur jävla otacksam jag är. Berätta hur lilla cpjag borde gå till en psykolog och få massa medicin så att jag inte känner något.
Berätta hur jävla dum jag var som ens önskade att någon skulle kunna älska mig.
Håll med mest av alla om hur pinsam jag är när jag är full (för att inte tala om hur slampig jag är). Håll med extra mycket om att jag är skelögd och någon sorts wannabevadsomhelst.
When all I wanted was to be good
to do everything in truth
Rymden är för stor för närhet
Jag hatar helger. När jag blir envåldshärskare över världen ska jag förbjuda helger. I alla fall sådana helger som jag vet att den här kommer att bli.
Det är faktiskt verkligen inte mycket jag kräver; sup ner mig och stanna med mig. Jag förstår väl att det kan vara jobbigt att stanna med mig, men snälla, sup åtminstone ner mig. Jag vill se dubbelt så många stjärnor, mer lysande mörker, ännu mer glittrande gator.
Baby baby take me out
Tonight tonight the stars are bright
The world is made of glass and ice and maybe soon
It'll all be shattered
Make me feel like I belong
like I matter to someone
And feel a little less alone
Come on let's be alone together
(Vad vore livet utan mig? Livsdugligt.)
Det är faktiskt verkligen inte mycket jag kräver; sup ner mig och stanna med mig. Jag förstår väl att det kan vara jobbigt att stanna med mig, men snälla, sup åtminstone ner mig. Jag vill se dubbelt så många stjärnor, mer lysande mörker, ännu mer glittrande gator.
Baby baby take me out
Tonight tonight the stars are bright
The world is made of glass and ice and maybe soon
It'll all be shattered
Make me feel like I belong
like I matter to someone
And feel a little less alone
Come on let's be alone together
(Vad vore livet utan mig? Livsdugligt.)
Rymdhästen Laica och jag
Vad är det för fel om en missad buss får en att lägga sig ner på orangefläckig asfalt och gråta i tio minuter? Är något fel då, förresten?
Och ett beroende, hur vet man att man har ett sådant? Är det att man gör något fast man inte ens behöver, bara för man vet att man snart kommer vara så paralyserad att man inte kan göra det och det enda som kan avparalysera en är att göra det?
Man ser i alla fall stjärnorna fasligt bra när man är ute i skogen.
Och ett beroende, hur vet man att man har ett sådant? Är det att man gör något fast man inte ens behöver, bara för man vet att man snart kommer vara så paralyserad att man inte kan göra det och det enda som kan avparalysera en är att göra det?
Man ser i alla fall stjärnorna fasligt bra när man är ute i skogen.
Man ser Rymden hela tiden
En sömnlös natt. Nästan sömnlös natt.
En tråkig, meningslös dag at school.
En ovanligt god kopp choklad. Och ett ovanligt varmt, trevligt rum.
Massa fysik att se fram emot, och sen har Arn-o tjatat med mig på Särimner. Särimner, vem är han?
'cause the cold Swedish winter is right outside.
En tråkig, meningslös dag at school.
En ovanligt god kopp choklad. Och ett ovanligt varmt, trevligt rum.
Massa fysik att se fram emot, och sen har Arn-o tjatat med mig på Särimner. Särimner, vem är han?
'cause the cold Swedish winter is right outside.
Någon sorts förrymd Rymd
Och nu hatar du mig. Det är väl så. Det är så det ska vara, det är så vi vill ha det nu.
Jag såg Christer Fuglesang (det var varken Fugelsang eller Fågelsång, men Fuglesang) flyga upp till rymden inatt. Raketen såg ut som ett tomtebloss och man kunde höra amerikanerna prata från Kennedy Space Center. Ändå är det alldeles tomt, tyst, kallt och stilla här. Vi är nog i olika rymder, han och jag. Olika dimensioner. Första, andra och tredje till honom. Den fjärde delar vi på, för tiden tickar på här också. De jag har för mig själv - fortfarande - är den femte och sjätte, som man kan skriva ekvationer på, men inte kan förstå hur de ser ut.
Jag är glad för hans skull. Han gjorde tummen upp och såg ut som en vars dröm går i uppfyllelse, när han gick på färjan eller raketen eller vad det heter.
Poetry has no place for a heart that's a whore
Jag såg Christer Fuglesang (det var varken Fugelsang eller Fågelsång, men Fuglesang) flyga upp till rymden inatt. Raketen såg ut som ett tomtebloss och man kunde höra amerikanerna prata från Kennedy Space Center. Ändå är det alldeles tomt, tyst, kallt och stilla här. Vi är nog i olika rymder, han och jag. Olika dimensioner. Första, andra och tredje till honom. Den fjärde delar vi på, för tiden tickar på här också. De jag har för mig själv - fortfarande - är den femte och sjätte, som man kan skriva ekvationer på, men inte kan förstå hur de ser ut.
Jag är glad för hans skull. Han gjorde tummen upp och såg ut som en vars dröm går i uppfyllelse, när han gick på färjan eller raketen eller vad det heter.
Poetry has no place for a heart that's a whore
Min röda Rymdhjälm och jag
Har nu införskaffat stans, ja Rymdens, vackraste rödaste hår. Det känns bra och jag är så glad så glad så glad. Trots att jag går sönder inuti och snart spyr upp den lilla gnutta själ jag kanske har, så är jag väldigt glad. Jag är alltid glad.
Och nu kan jag dessutom ha aktiverat Tröga tangenter, men det gjorde jag inte, märkte jag nu. Tangenter får mig bara att tänka på matte och sånt. Skola och sånt. Vill inte mer. Slösar bort timmar av tid på att vilja få tiden att gå, när jag borde vilja hålla kvar varje ögonblick för evigt.
It's easy to forgive and forget it all tomorrow, baby blue.
Och nu kan jag dessutom ha aktiverat Tröga tangenter, men det gjorde jag inte, märkte jag nu. Tangenter får mig bara att tänka på matte och sånt. Skola och sånt. Vill inte mer. Slösar bort timmar av tid på att vilja få tiden att gå, när jag borde vilja hålla kvar varje ögonblick för evigt.
It's easy to forgive and forget it all tomorrow, baby blue.
Så mycket närmare till stjärnorna om man är i Rymden.
Jag är så otroligt trött. Allt bara snurrar. Och ändå kan jag inte sova. Jag har hittat många intressanta stjärnor att studera på sistone (en endaste, för att vara extra exakt), sådant lämnar knappast tid för så triviala saker som sömn. Eller plugg. Plugg kan dra. Jag fick ändå MVG på nationella i matte c, trots total pluggtid på ungefär.. ungefär inte mycket.
Snart är jag inte längre ensam svensk i Rymden.
Oh I wish I wish I wish I was born a man
so I could learn how to stand up for myself
like those guys with guitars
I've been watching in bars
who've been stamping their feet
to a different beat
to a different beat
Snart är jag inte längre ensam svensk i Rymden.
Oh I wish I wish I wish I was born a man
so I could learn how to stand up for myself
like those guys with guitars
I've been watching in bars
who've been stamping their feet
to a different beat
to a different beat
Regndroppar faller faktiskt i Rymden också.
Vad ska jag säga vad ska jag säga vad ska jag säga? Låt mig komma bort härifrån ett tag. Mitt hjärta är alldeles för sönderskuret, lika som det alltid varit, inte värre, men ändå, det är söndertrasat. Mer sönderskuret än du någonsin anat eller sett. Låt mig bara få sitta i mitt rum, mitt i natten, och kolla ut på stjärnor. Allt fint ska jag skriva ner på små lappar att lägga på golvet runt om mig, för ibland kan jag höra lappar. Bara jag vill tillräckligt hårt, och just neon behöver man inte ens tänka hårt på för att det ska höras. Låt mig bara få sitta och känna någon sorts värme. Eller intevärme.
Ja, jag följer dig inatt.
Ja, jag följer dig inatt.
I jüüümden kan ingen höja ej gjåta.
Jag.
Vet.
Ingenting.
Längre än så tror jag inte att jag kommer. Mind is a razorblade.
Vet.
Ingenting.
Längre än så tror jag inte att jag kommer. Mind is a razorblade.
För Rymdhundar som oss
Snart är jag inte den enda svensken i rymden längre. Det känns spännande och lite vemodigt. Jag menar, Fugelsang (Fuglesang Fågelsång whatever) kommer alltid att påminna mig om Percy tårar och det leder mig alltid ner på djupare vatten (definitivt hädanefter i alla fall).
Och jag har reflekterat nu och det hatar jag mig själv för, på något vis. Men det är väl bara det bästa, inte sant? Jag hatar det bästa isåfall. Trots det ska jag för en gångs skull bry mig om vad min mamma sade en gång för längesen (längresen), som gjorde mig väldigt ledsen då, för att jag nog såg sanningen i det.
Vad skulle Bob säga? Eller Håkan? Eller Henrik? Eller Marit? Eller Anna? Och alla de andra, vad skulle de säga?
Alla skulle peka på Marit och säga att hon hade rätt.
Och jag har reflekterat nu och det hatar jag mig själv för, på något vis. Men det är väl bara det bästa, inte sant? Jag hatar det bästa isåfall. Trots det ska jag för en gångs skull bry mig om vad min mamma sade en gång för längesen (längresen), som gjorde mig väldigt ledsen då, för att jag nog såg sanningen i det.
Vad skulle Bob säga? Eller Håkan? Eller Henrik? Eller Marit? Eller Anna? Och alla de andra, vad skulle de säga?
Alla skulle peka på Marit och säga att hon hade rätt.
Rymdfanhelvete
En gång skickade jag en låt till dig, en gång för jättelängesen. Ungefär på den tiden då min röda Po.P-tröja var ny och jag gillade att matcha den med likadana strumpor (vilket jag fortfarande gör). Den gick ungefär såhär:
confusion
confusion
confusion
confusion...
I love you
I love you
I love you
I love you...
confusion
confusion
confusion
confusion...
Och jag tror att den fortfarande går likadant faktiskt. Den går Ännu Mer så till och med. På den tiden var det mest confusion i största allmänhet bara, nu passar allting. Speciellt bra tillsammans.
:26 och det kommer alltid finnsas he han dör dig mn´nsatns
och nu är klockan 20
Medan Rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären
brast mitt hjärta. Någon gång ska jag plocka upp alla skärvor som någonsin ramlat ur och limma ihop dem till ett nytt, helt hjärta. Men just nu är det alldeles för jobbigt att börja leta efter alla.
Your lover who used to walk out your door
has taken all his blankets from the floor
(Och du är det finaste jag vet)